Jag har då aldrig haft så ont och så många skavanker på min kropp i mitt 18-åriga liv som jag har nu.
Folk som ser mig på långt håll skulle lätt kunna missta sig och tro att det är en gammal tant som kommer vandrandes och inte en 18-årig (snart 19) tjej.

Men som ni ser på åldern så börjar jag också bli gammal, har hört det ett par ggr dom senaste dagarna och det stämmer faen.

Men nu ni! Gårdagens OS-final i hockeyn mellan USA och Canada var G A L E N!
Ni missade den inte va? För då kan jag säga att ni missade allt en hejdundrandes hockeymatch (svårt ord att stava det där, hejdundrandes). De bara small och smattrade runt sargkanterna (?), och jag som säger att jag är mör, undra hur dom kände sig när dom gick upp imorse...

Blev ingen besiktning imorse, pappa ringde och sa det nästan precis innan jag skulle gå hemifrån.
Lite onödigt med en bortkastad sovmorgon tycker jag, gick dock och la mig efter samtalet och vaknade vid tolv igen.
Åkte sedan till Martin för ett sista besök hos honom med min baksida, mycket, mycket bättre och nu får jag börja träna fullt ut. Underbart!

Åt sedan middag innan träningen med Emma och Janna. JANNA ÄR HEMMA! Hur kul som helst att se henne igen! Har saknat henne faktiskt och tur då är väl det att veckorna som hon har varit borta gick oerhört snabbt :)

Såhär gammal känner jag mig nu, dock inte i ansiktet utan i kroppen.