Äntligen hemma. Men med denna dags start så va jag ytterst tveksam över om jag ens skulle komma hem. Nåväl, jag börjar väl från början, eller jag börjar med slutet av gårdagen. Jag ställde som vanligt min telefon på ringning så jag ska vakna nån gång. Sen går jag å sover. Inga konstigheter alls. Dock vaknar inte jag förrän 06.53 då mamma kommer in å frågar om inte jag ska ta det vanliga tåget som går 07.09. Joo, svarar jag å flyger upp ur sängen, kläderna är i princip på innan jag ens hunnit lämna sängen. Man kan då undra varför inte min telefon ringde, svaret är att min telefon under natten har avlidit, å då menar inte jag att jag glömt ladda den, nej nej. en är totalt död. Går inte att få igång den. Så när kläderna är på är det bara att åka ner till tåget å mot jobbet, detta utan frukost, utan smink, med sovfrilla å utan telefon. Dagens början va sådär.

Väl på jobbet så va det första jag gjorde att gå till donken å slänga i mej frukost, glamoröst å bra. Sen kommer jag tillbaka å börjar jobba. Alla jag träffar under dagen kollar dock väldigt märkligt på mej. Å då börjar spekulationerna. Dom flesta va övertygade om att jag hade haft bortamatch. Men inte fan är jag så dum i huvudet att komma dit sådär då när jag vet hur dom fungerar? Så jag va såklart tvungen att förklara vad som hade hänt. Fick även höra att jag såg sjukt sliten, förjävlig å ut som en tant... Många blandade känslor alltså ;) Dock flöten dagen trots detta på rätt bra. Det hände till å med att grejerna vi behövde stod överst?! Det har aldrig hänt förut.

Resan hem bjöd inte heller på några tråkiga överraskningar, va bara lite tråkigt att inte kunna lyssna på musik på vägen hem, men jag sov från start till mål ;) Nu kanske jag ska ner å köpa lite sprit så jag blir på bättre humör, sen väntar en där förbaskade städningen å sen självklart matchen!



//Emma