Dag 11:

(30/11)

Klockan ringde vid sju-tiden och det var bara att pallra sig upp. Vi åt frukost och gjorde oss i ordning för att vänta på taxin. Vid åtta kom taxin och det bar av mot Chumphorn. Det var en resa på ungefär tre timmar. Fy fan så han körde. Emma sov större delen av resan, men när hon vaknade till berättade Josefin om vansinneskörningen hon hade beskådat. Vi var riktigt rädda på riktigt.

Det var galna omkörningar, för snabba kurvor mm. Vi blev väldigt glada då vi väl var framme vid hamnen. Där satte vi oss ner för att ta en lunch då det var ett tag kvar tills båten skulle gå. Vi gick på båten och satte oss till rätta. Emma hann bli sjösjuk innan båten ens börjat åka, och Josefin fann detta oerhört roligt. Vi träffade några thailändska killar som övertalade oss att lägga oss på golvet istället och efter ett tag somnade vi. Vi kunde dock konstatera att detta var oerhört obekvämt.

  

Vi låg på golvet tills vi var framme och det var nog ingen som var gladare än Emma att äntligen få gå av båten. När vi kom ner på fast mark flög det människor på oss som gav ut broschyrer om hotell, bungalows mm. Vi bestämde oss för ett som verkade ganska bra och som även låg nära stranden där Full Moon Partyt skulle hållas.

Vi hoppade in i en taxi och blev avsläppta på rätt ställe. Vi gick in och pratade om rum och blev visade ett. Vi hann knappt öppna dörren förrän hakorna var nere i marken. Det var ett rum där vi absolut inte under några omständigheter tänkte bo så det var bara för dem att visa oss ett nytt rum. Det andra rummet var betydligt bättre så det fick bli det.

 

Vi gjorde oss i ordning inför kvällen och skulle gå ut för att äta. Vi går in på en restaurang och precis när vi går in hör vi någon som säger ”Emma, Emma”. Emma vänder sig om och går fram mot ett bord där det kom ifrån. Då visar det sig vara en kille som vi träffade under Gothia för några år sedan, Christoffer. Världen är bra liten. Av alla restauranger gick vi inte på precis samma vid samma tidpunkt. Så vi slog oss ner bredvid han och hans kompisar och satt och snackade lite.

Efter middagen bestämde vi oss för att ta massage eftersom vi hade rejält ont i kroppen efter dagens båttur. Vi låg där ett tag tills Emma frågar – ” Josefin tycker inte du att det luktar våfflor här?”. Det höll Josefin med om, så vi låg där och drömde oss bort i våffelvärlden. Bra att påpeka är att Emma återigen fick en kille som masserade henne, vad är det med Emmas dragningskraft?

Efter massagen gick vi ner en sväng på stranden för att kolla läget. Det var drag redan då, två dagar innan själva partyt. Vi var där ett tag och dansade och gick runt och tittade på allt de byggt upp. Emma och Josefin stod och dansade när kille efter kille kom fram och dansade med oss. Till slut står vi där med en hel drös killar omkring oss. Vi ger upp efter ett tag för att det är så varmt, så vi bestämmer oss för att doppa fötterna i havet. Det var dock inte lika svalkande som vi tänkt oss. Vi gick istället och köpte en bucket. När vi dricker den kommer det fram två vänliga engelsmän och börjar prata med oss. När vi är som mest inne i samtalet ser Josefin en blondkalufs i ögonvrån och tittar dit, vem står där om inte Christoffer igen. Så vi avslutar samtalet med engelsmännen och går med Christoffer till hans kompisar. Efter några timmar där beslutade vi oss för att gå och sova. Det var ganska skönt att lägga sig i en säng.

//Emma