Dag 17:

(6/12)


Vi vaknade vid nio denna morgon och tittade direkt ut genom fönstret och såg att det var sol. Vi åt lite frukost och sedan packade vi ihop våra saker för att cykla ner till stranden. Vattnet stod högt idag igen, men det hindrade inte oss denna gång. Vi hittade ett ställe där vi kunde vara på och slog oss ner på två stolar. När vi satt där kom det fram en jättesöt hundvalp och Josefin var tvungen att gosa lite med den och Emma var inte sen med att ta upp kameran, lyckost som har en! Sedan kom hans två syskon, de var lika söta.



Vi var på stranden ett bra tag och badade, solade och sov. Efter ett tag kom en kvinna och frågade om vi ville ha massage. Då vi båda hade lite ont i våra stackars kroppar så tackade vi glatt ja. Josefin var först på tur. Hon fick massage i nästan en timme och tyckte det var rätt skönt, även om massören var rätt hårdhänt. Sedan var det Emmas tur. Hon tyckte dock inte det var lika skönt, hon undrar fortfarande om det ens kan få kallas för massage. Men hon överlevde timmen med nöd och näppe.

 

Efter massagen var vi hungriga så vi beställde in lite lunch. Trodde vi. Vi gick fram och beställde och satte oss sedan snällt ner för att vänta. Efter en kvart kom han till oss och sa att vi inte kunde få någon mat så vi cyklade hem och gjorde toast istället.


Duschen stod näst på tur och sedan blev det till att sova lite middag som vanligt för att vakna upp och göra sig i ordning för kvällen. I väntan på tu-tuken passade vi på att ta bilder med vakten också. Vi hade planer på att bowla, men det visade sig att det var fullt så vi tar det imorgon istället. Vi handlade lite mat istället. När vi hade handlat åkte vi till polisen igen. Den här gången gick det bättre till en början tills det visade sig att vi inte kunde anmäla det där eftersom det hände på Koh Phangan. Vi blev sura och gick för att äta middag. Efter middagen blev det mer shopping, så nu är Josefins pengar helt slut. Så om någon snäll själ läser detta så får ni jätte gärna skänka lite pengar till henne.

 

Vi kände oss nöjda och fattiga så vi gick till ”John Terrys” place för att dricka en drink och ta en efterrätt. Det blev en banana split, första efterrätten sedan vi kom till Thailand, mycket gott. Vi blev så mätta efter allt detta så vi bestämde oss för att åka hem och sjunga lite sing star. Det lät om möjligt värre än förra gången och nu har vi dessutom grannar här. Vi får se om de säger något imorgon.

       

     

//Emma